Blä

Jag ger upp. Kristoffer skrek i 40 minuter sen tog jag upp honom. Han var så trött att han orkade nästan inte ha ögonen öppna men sova skulle han inte (och vem kan sova med en skrikande brorsa i samma rum?Så Sbeastian har inte heller sovit).
Pratade just med Håkan och sa att eftersom inte Lina kommer idag så hade jag tänkt (innan barna var förkyla) att jag skulle ta en sväng på stan men nu blev det ju inte så då. Fick tag på mamma och hon hade migrän alltså ingen idé att fråga om hjälp och pappa är på nån kurs. Frågade Håkan om jag tordes ringa hans mamma o pappa och fråga om dom ville/kunde komma så kunde jag gå på stan ett par timmar och fixa lite klappar. Känns som det gör att fråga dom igen då de är här så mycket annars och passar barnen men Håkan sa att "du får väl ringa och försöka få in barnen på dagis tidigare om du inte står ut!" Vaddå inte står ut? Det är IDAG jag inte står ut. Två nätter i rad har jag kutat upp och ner ur sängen(Håkan har sovit hela nätterna så han är nog långt i från lika trött som mig) för att kolla varför Sebastian skriker som en gris mitt i natten.

Hade verkligen ett fram emot mina två lediga dagar fast det var med två glada och snälla barn som skulle sova en stund då jag la ner om och inte skulle skrika arslet av sig så hela T-valla hör.

Ja klappfixande får bli om ca 14 dagar (kommer ju inte vara just nåt folk på stan då). Nästa vecka är jag bara ledig tisdag och då ka jag väl packa lite för planeringsdagarna ons-tors. Sen jobbar jag de flesta dagarna.

1 kommentarer:

Anonym sa...

Nu blir jag lite bannad!
Vadå DU inte står ut?! HAN då?! Ni har väl ändå barnen tillsammans, vilket i min värld innebär att HAN ochså ska masa sig ur sängen när dom skriker nätterna igenom. *MORR*
Tror det är ett manligt fenomen det där...
Men här är det mycket bättre nu, om inte annat så säger jag till att den andra hälften får ta sitt ansvar ochså. Basta!
Nä tror den där andra föräldern hemma hos er behöver en spark i ändan. Du ska inte behöva bryta ihop fullständigt innan han vaknar till liv. Och jag har sett det hända där det bara var ett barn som skrek. Och vägen är lång tillbaka när man nått botten av ork och tålamod.
Önskar att jag kunde vara till någon mer handgriplig hjälp. =(

Ta hand om dig och som sagt sätt lite fart på "den där andra" ochså!